Igår bevittnade jag en underlig liten ritual. En duva undersökte en kruka som stod på gården. Krukan hade använts som askfat och var nu fylld med regnvatten.
Duvan sträckte på halsen för att titta ner i krukan men nådde inte riktigt över kanten. Efter en stund började hon promenera runt krukan, varv för varv med näbben mycket nära krukans kant. Kanske fem varv gick hon runt krukan innan hon stod stilla en stund och sedan graciöst hoppade upp på krukans kant.
Där stod hon och balanserade. Sedan böjde hon sig högtidligt och långsamt ner i krukan och drack av regnvattnet. Ytterligare några minuter stod hon stilla på krukans kant innan hon hoppade ner, baklänges, promenerade i sakta mak till andra sidan av det stora trädet som sträcker sina grenar över gården varifrån hon lyfte och flög sin kos.
söndag 22 mars 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar