Dunderklumpen håller fortfarande! Även på skånska.

Minns ni filmen Dunderklumpen? Teaterfolket ger sin egen version av sagan på MAF i Malmö under Februari. Jag såg den i lördags.

Jag är imponerad över uppsättningen, scenanvändningen fungerade och karaktärerna var lätta att känna igen. Jag var ju lite orolig att den norrländska berättelsen skulle ta skada av att flytta söderöver men det fungerade fint! Det är ju en saga. Då är det ok med midnattssol över den skånska midsommaren och ett och annat fjäll här och där.

Och sagan håller verkligen ännu. Den har så många vändningar och den är en guldgruva för föräldrar som vill diskutera livets stora frågor med barnen. Får man verkligen stjäla andras vänner? Varför blir folk som galna när det regnar pengar över dem? Kan man bli elak för att man blir besviken på mänskligheten? Vad är det egentligen som är viktigt?

Och varför blir leksakerna vänner med Dunderklumpen till slut, fast de egentligen är kidnappade? Stockholmssyndromet? Eller bara ännu en påminnelse om att livet inte är svartvitt utan fullt av förtrollande nyanser.

Det hjälps inte att jag sett filmen en miljon gånger. Jag blir ändå lite tårögd när Jens skattkista till sist öppnas och de underbara skatterna blottläggs: En liten vacker sten. En liten vacker blomma. En fågelfjäder. Och frihetens luft som blåser runt oss alla.

Det finns hopp för mänskligheten.

Gillade du Dunderklumpen när du var liten? Eller finns det någon annan saga som du älskar och som berättar sanningar om livet?